Utvecklingen inom artificiell intelligens (AI) berör alla samhällsområden och därigenom alla organisationer och oss som individer. Ingenjörer och andra som utvecklar tekniken har ett stort ansvar, men vi kan inte överlåta alla beslut kring en teknologi som formar både vår samtid och vår framtid till en snäv grupp människor. Tvärtom behövs tvärvetenskapligt samarbete och dialog för att utveckla etiskt hållbar och tillförlitlig AI. Det har varit temat för många forskargrupper och organisationer i flera år. Till exempel publicerade EU riktlinjer för tillförlitlig AI redan år 2019, och den första augusti i år trädde världens första heltäckande AI-lagstiftning, den europeiska AI-förordningen, i kraft.

Samtidigt bär vi också alla ett ansvar i egenskap av användare. Vi behöver göra etiska överväganden kring vilka AI-lösningar vi väljer att använda, när och hur. AI-förordningen syftar till att främja ansvarsfull AI-utveckling, -användning och -spridning inom EU och fastställer till exempel skyldigheter för leverantörer och användare beroende på den risknivå som AI kan innebära. Risken är kontextberoende och anses i vissa fall vara oacceptabel, varpå motsvarande AI-lösningar förbjuds (t.ex. massövervakning), medan den i andra situationer anses minimal (t.ex. rekommendationssystem i olika strömningstjänster). Även AI-system med liten risk måste enligt förordningen genomgå en bedömning.  

För att vi ska kunna minska och motverka de risker som är förknippade med AI behövs alltså mer än juridisk reglering. Professor Ethan Mollick menar i sin bok ”Co-Intelligence – living and working with AI” (2024) att det behövs ett brett samhälleligt svar från företag, regeringar, forskare och civilsamhället. Mångas röster behöver höras för att tillsammans komma överens om normer och standarder för en etisk utveckling och användning. Det här är ingen utmaning som kan lösas i ett labb, och de beslut som fattas idag om AI kommer att ge efterklang i generationer.

Vi tar lyra på den bollen genom att bjuda in till en dialog om AI och det svenska i Finland, på Epicenter i Helsingfors den 1.10, kl 10-16. Vi samtalar och reflekterar tillsammans kring AI-frågor ur ett samhälleligt och finlandssvenskt perspektiv, inom olika samhällsbärande sektorer där AI är en del av utvecklingen och vardagen. Det handlar inte om fortbildning kring AI utan om ett samtal om hur utvecklingen av artificiell intelligens påverkar det svenska i Finland inom olika samhällsbärande områden. En av målsättningarna med dagen är också att diskutera behovet och formen för ett nätverk med aktörer som jobbar med AI-relaterade frågor inom olika samhällssektorer såsom Bildning, Kultur och media, Hälsa och välfärd samt Demokrati och beslutsfattande.

Anmäl dig senast måndagen den 23 september 2024 på https://anmalan.kulturfonden.fi

Antalet platser är begränsat, det är gratis att delta i seminariet och vi bjuder på frukostsmoothie, lunch och eftermiddagskaffe. AILIT-teamet vid Helsingfors universitet och Experience Lab vid Åbo Akademi är arrangörer tillsammans med Svenska kulturfonden. Seminariet finansieras av Kulturfonden. Välkommen med din anmälan!