Det är en av de frågor Internetstiftelsen har ställt i årets version av undersökningen av svenskarnas internetvanor. Resultaten publicerades igår (10 oktober) i rapporten “Svenskarna och internet”.

Jag rekommenderar rapporten i sin helhet till alla som är intresserade av frågor kring digital kompetens och digital delaktighet. Den innehåller även ett eget kapitel med fokus på “Barnen och internet”, som ger insyn i olika aspekter av “det digitala livet” för barn och unga (8–19 år), ur både barnens och föräldrarnas synvinkel. 

I det här inlägget vill jag dock i första hand lyfta resultaten som har att göra med AI, därav frågan i rubriken.

Du kan gärna pausa här och fundera på om, och i så fall, hur och när du själv har använt AI under det senaste året. 

AI-utvecklingen

AI är inget nytt, utan utvecklingen har sett toppar och dalar sedan 1950-talet. Stora framsteg har gjorts under 2000-talet tack vare tillgången till kraftfulla datorer och enorma mängder data. AI har byggts in i vanliga tjänster, med resultatet att vi till exempel får rekommendationer på Spotify och Netflix, och skräddarsydda flöden på sociala media. Vi kan också få automatiska översättningar, låsa upp vår telefon med hjälp av ansiktet och använda rösten för att kommunicera med digitala assistenter.  

Det är bara några exempel där AI har blivit en naturlig – men osynlig – del av de system och tjänster vi använder i vår vardag. Att vi inte explicit kan “se” AI “in action”, gör att vi inte nödvändigtvis tänker på att vi har att göra med AI överhuvudtaget. I stället kanske vi i första hand associerar AI med robotar och science fiction.  

ChatGPT gav AI ett ansikte

Då ChatGPT lanserades i november 2022 fick däremot de osynliga lösningarna ett ansikte. Nu fanns en AI-baserad lösning som vem som helst kunde använda och som dessutom verkade närma sig det vi tidigare ansett som högst mänskligt – att kunna svara på allehanda frågor, skapa något nytt och dessutom formulera sig på ett för kontexten lämpligt sätt.  

Det här har lett till att man i diskussionen idag ofta sätter likhetstecken mellan AI och ChatGPT, eller AI och generativ AI, dvs. AI-lösningar som kan skapa något nytt utgående från t.ex. en prompt.  

Samma tendens syns också i “Svenskarna och internet”, där knappt 30 % svarade att de använt en “tjänst som använder AI” det senaste året. Spridningen mellan åldersgrupperna är visserligen stor. Exempelvis har 60 procent av 18–34-åringarna använt sig av AI-verktyg, jämfört med endast 5 procent av dem i åldern 65–84 år. Den mest vanliga tjänsten uppges vara ChatGPT (var fjärde svensk) följt av bildgenereringsprogrammen DALL-E (3 %) och Midjourney (2 %). (Hur svarade du?) 

Samtidigt har så gott som alla (94 %) i undersökningen t.ex. använt sociala media (94 %), och därmed troligen fått ta del av AI-baserade rekommendationer, personanpassade flöden och kanske även automatiska översättningar.  

AI är mer än ChatGPT

ChatGPT och andra generativa AI-lösningar är både användbara och spännande. Men AI är mycket mer än så och spelar en allt större roll i olika typer av tjänster. En av de centrala delarna av AI-litteracitet är därför att ha en uppfattning om vad AI är.

Ett av målen med AILIT är att belysa bl.a. denna fråga.